I feberdimman är det svårt att veta, om natten precis börjat eller om den snart tar slut. Jag har sovit en evighet och ändå inget alls. Huden bränner men inuti böljar ett vågigt ishav. Huvudet spränger. Andetaget rosslar. En fot framför den andra. This too shall pass. Nilson bangar inget typ av jobb - idag var det planeringsfredag. Igår var en sällsamt vacker januaridag, med minusgrader, blå himmel och sol. Ungtjurarna har det onekligen fint uppe på berget, där snön fortfarande ligger vit och tjock, och den ytterst sällsynta januarisolen gav guldglitter i trädtopparna. Den vackra vintern regnade bort. Kvar är is och slask och jag sandar åt korna. Regnjacka på vid djurrundan. De har det fint, men vi längtar efter pudervit snö och frost i näshåren. Nyrekryter. Tänkta som tuffa gårdsjägare som håller undan möss och oknytt, men just nu bidrar de mest till att hela familjen drabbas av sötdöden ett par gånger om dagen ungefär. Iinklusive Nilson, som utsett sig själv som omhändertagande fadersgestalt. Gamelkatten är dock Iika gubbsur och skeptisk som vanligt. Om han hade kunnat artikulera mer människolikt, så hade han muttrat något i stil med "...det är ju som ett jävla zoo..." till följd av att vi nu är 3 katter, en hund och fyra homosapiens som huserar under hans tak. Kylan är här, och efter veckor i en grå-brun sörja, så var himlen blå och marken vit. Vackert, så där så man tappar andan lite grann. Tog upp bryggan i helgen. Det var grått och blött och svettigt. Jag längtar efter minusgraderna och den kalla luften som strömmar ner i lungorna. Vilken helg som är till ända! Det är så fint att få stå i markerna tillsammans med dessa tänkande och nyfikna människor och berätta om vad vi gör med djuren och varför. Observera resultat och resonera kring framtiden. Gräva i jorden och reflektera kring vad vi ser. Idag kickar vi igång kurshelgen för "Regenerativt lantbruk och Holistic management" här i Grangärdebygden!