Månad: december 2024

Vid högtider när det är mycket att göra, så kan man som djurhållare bara ringa till Gårdstomtar AB, så kommer de till undsättning. De erbjuder gårdstomtar alla tider på dygnet, alla årstider och utför de flesta av uppgifter. Får de bara sin gröt och möts av respekt, så jobbar de ivrigt och målmedvetet på. Men missköter du dig i något av de avseendena, blir de inte roliga att ha att göra med.

Den här julen sammanföll med byte av kohage, och eftersom vanliga människor förväntas ägna sig åt traditionsenlig hets, stress och snedfördelat resursutnyttjande, så fick gårdstomtarna ta plats ute i landskapet för att fixa stängsel och förbereda flytt. Och som de gjorde det!

Med lite hjälp av andra tomtar, så knatade korna över vägen, redo att ta sig an nästa område.

Från början var tanken att att de skulle passera hagen med majbrasan, och göra en insats ännu längre bort. Men det området behöver tas när det är tjäle i backen och minusgrader, så vi avvaktar och hoppas att vintern kommer med besked inom en snar framtid. Då kan det bli aktuellt att gårdstomtarna får rycka in igen och flytta över djuren till nästa hage.

Jag hoppas ni alla har haft en fin jul, och önskar er ett fint avslut på 2024!

Du är din egna lyckas smed – det är då ett som är säkert. Men glöm alla bredspektrum-tips om hur man upplever lycka – här ska du få två stupsäkra och konkreta tips, som gör att livets eufori forsar i dina ådror! Självupplevda under den senaste veckan!

Tips 1 – Bli egen företagare och sköt din bokföring själv manuellt, lär dig genom learning by doing, så att säga. De första åren kommer det vara totalt kaos, då kan det vara bra att ha en klipsk och stabil handledare som tar dig genom den värsta krisen och ångesten utan att  du blir en skattebrottsling. Sen en dag, sisådär 7 år senare, så kommer du kontrollräkna alla siffor inför kommande bokslut, och ser att momssatser och allting stämmer ner till sista lilla kronan! Omänskligt att inte känna lycka då, oavsett hur resultatraden ser ut…!

Tips 2 – se till att ha en oumbärlig bil som möjliggör ditt arbete och din vardag. Sen, någon dag innan julhelgerna tar vid, så slutar den att fungera. Mitt ute på vägen i det kolsvarta mörkret, så lägger den bara av, och det risslar och rasslar där under motorhuven. Så du ringer till jourhavande mekaniker och beskriver vad som hänt, varpå du får massa frågor om kamrem och topplock och annat som du inte kan svara på. Men du blir ganska upprörd eftersom du för ett par veckor sedan var in till en bilverkstad för något konstigt som lät från bilen. Och de lyssnade och sa; att det där har inget med kamrem och sånt att göra – kör vidare! Och du litade på vad de sa och körde vidare med något mistljud från motorn. Och nu står du här, med en död bil och någon som säger att det kan vara kamrem, topplock eller Darth Vader som tagit död på bilen för all framtid.

Och även om du inte förstår vad det handlar om, så känns det helt rimlig att scrolla arbetsbilar på blocket i väntan på bärgning. Varpå du blir lite nedstämd för det är så många, långa siffror där det står pris. Och det är snart jul och helgdagar i flera veckor, så du börjar hitta på väldigt kreativa lösningar på hur arbetet och vardagen ska skötas utan bil de kommande veckorna.

Sen, när det jourhavande teamet ska bogsera bort bilen, så mässar du om att de inte behöver bry sig om att bränslemätaren står i botten, för det gör den jämt eftersom den är trasig. Och det är då du börjar fundera när du tankade bilen sist. Och det minns du inte, och inte din man heller, så du föreslår att vi ska nog prova tanka i den lite bränsle… varpå bilen startar och liksom återuppstår från de döda! Wohoooo!

DET mina vänner, är lycka i sitt renaste format. Jag har aldrig varit så glad att få åka och tanka, och jag har aldrig varit så glad över att det var mitt egna handhavande fel som orsakade situationen.

Så ni ser, man är sin egna lyckas smed. Känner du dig lite nedstämd och behöver tips om hur livet kan livas upp – kontakta mig. Jag har massa oumbärliga tips!

Det är lätt att få en klump i magen när man lyfter upp den gula broschyren ”Om kriget eller krisen kommer”, som för en tid sedan landade i vart hushålls brevlåda. Jag förstår det. Och när julen står för dörren, julklappar ska handlas och adventsstjärnorna ska upp, så kan det vara svårt att ta in allvaret i, att en sådan skrift ens behövs. Och vad budskapet i den faktiskt säger.

Jag läser noggrant igenom den. Lägger mest vikt vikt vid att undersöka vilken information man delger gällande matförsörjningen. Till min glädje har man skärpt upp det något – man ska ha mat hemma så det räcker för en vecka, åtminstonde.

En vecka. Men sen då? Kommer politiker och andra maktaxlade människor att trolla fram potatis som inte finns? Kommer de cykla ut med mjölpåsar till människorna norr om Skåne? Kommer man koka värmande soppa på spik som lagrats i de nedmonterade beredskapslagren?

Jag blir förbannad. Upprörd. Mat är ett av få grundläggande behov för att hålla oss vid liv. Det spelar ingen roll vilka avancerade robotsystem, drönare, bomber och granater, eller övrig krigsteknologi som ett land innehar – om vi inte har mat. Men det talas det tyst om. Eller är människan så jävla dum i huvudet att att vi missat den detaljen?

Jag vet inte varför man inte allmänt och bredare går ut med information om hur det står till med Sveriges livsmedelsförsörjningen vid kris eller krig, och jag tänker heller inte spekulera i det. Men för den som är intresserad av att ha en mätt mage, så kan det vara bra att veta lite om det, så man vet i vilken båt man sitter, så att säga. Man får man en kort och sammanhållen överblick i den branschinriktade broschyren till lantbruksföretagare, som du finner här.

Kort och gott så säger den; vår livsmedelsförsörjning är väldigt skör. För alla möjliga scenarier. Strömavbrott, cyberattacker, drivmedelsbrist. Väderutmaningar, reservdelsbrist eller stängda gränser. Det gäller både möjligheten för att få in mat från andra länder, som möjligheten att producera den här i Sverige. Vi är många människor som ska mättas, av allt färre och allt mer resurskrävande lantbruk än vad det var under exempelvis tidigare världskrig. Och ingen kan säga att maten flödade fram under den tiden – så hur rustar vi för att möta den verklighet vi lever i nu? Och vem bär ansvaret att din mage är mätt?

Vi måste prata om det här med varandra, för att kunna göra något åt det. Vi kan inte sitta snällt och tro att någon annan tar ansvaret över våran livs-medels-försörjning i händelse av kris eller krig – för ingen gör det. Och det räcker inte med några extra påsar pasta i skafferiet, även om det är bättre än inget.

Så gå in och läs informationen i länken ovan, eller hitta den och mer information här. Och sen tar du dig en funderare på hur du kan ta ansvar för att din mage är mätt, i händelse av kris eller krig. Ett första steg kan vara att bestämma sig för: ska du engagera dig i en jordbrukare i din närhet eller ska du lära dig att själv producera mat?

Om du inte själv tänker producera mat, så fundera kring vilken mat som ger mest värde i att handla – den som produceras nära dig eller lång ifrån dig? Den som producerats i ett annat land eller i Sverige?

Kanske är inte den där hantverkskorven på julmarknaden så dyr ändå – om du tänker på alla möjligheter som den bakomliggande djurhållningen, kunskapen och hantverket ger i din närmiljö? Värt att tänka på när du ska ut och julhandla – vill du ha en framtida matberedskap eller inte?