Livskraft i samspel
Vi är hemma igen, i vårt vattenlösa hem. Fulla med energi efter några upplyftande dygn i Siljansnäs. Vi transporterar vatten i flaskor, snålar och lånar och sliter på. Men nu är det nära, snart är det vatten i kranen igen. Jag kan riktigt höra hur det porlar.
För ute i mörkret slits det med att koppla i hop anordningen som skall pumpa upp vattnet från ett nyborrat hål. Massa vatten. Det känns… fantastiskt. Och då känner jag ändå att jag inte överdriver.
Men än mer fantastiskt är den godhet som har visats oss under denna torra tid. Alla generösa erbjudanden om lån av dusch, tvättmaskin, kök och vatten – alla snälla människor som finns omkring oss! TACK! Utan er generositet, upplyftande ord och handlingar hade denna erfarenhet blivit mycket mera tungrodd. (Ursäkta den mer eller mindre ofrivilliga ordvitsen).
Och behöver ni något, om jag kan hjälpa er med något, så tveka inte att höra av er! Jag längtar efter att få hjälpa tillbaka på det sätt som ni nu hjälp mig och min lilla familj.
Och snart kan ni komma hit och duscha och tvätta, om ni skulle behöva. För nu hör jag det. Jag hör det! Vattnet som porlar! Ljuset i tunneln, vattnet i kranen, snart är vi i mål! Jippie!
Slaktarn´s snickarteam är nästintill klara med vedbodens förvandling. Så nu är allt så där rakt och symmetriskt som bara en äkta snickare kan begära. Bra jobbat!
Materialet kommer från våra egna granar som vi högg ner för ett par år sedan. Närproducerat så det förslår! Så nu är det bara att staka upp lite fler byggarplaner, så kanske några fler granar får anledning att sätta livet till.
Projekten avlöser varandra här hemma. Det senaste är vedboden, som håller på att omvandlas till… ja vadå? En konsthall?
För här ser ni utsidan som har fått en unik design, där nytt och gammalt har blandats i en härlig charm. Raka linjer som blandas med det sneda på ett alldeles genialiskt sätt.
Öppnar man sedan dörren så möts man av denna konstinstallation. Svartmålad metall mot en bakgrund av ihärdigt kluven och staplad ved. En symbolik för det hårda jobb som vedhuggning innebär – eller?
Vi får väl se. Vad det blir av det hela. To be continue.
Projekt; Det-ska-tamejfan-vara-rejäla-grejer är avslutat. Här ser ni resultatet. En gungställning som öppnar upp för möjligheten att bjuda hem en hel elefanthjord på gung-kalas. Om vi nu skulle känna ett behov av det.
Men mest är det jag och Knådden som njuter av tillvaron och det fantastiska svunget i gungorna. Det är roligt att gunga, även när man är vuxen. Kanske framför allt när man är vuxen. Det är rogivande, ger lite fjärilar i magen och ger en extra skjuts åt viktiga tankar och funderingar.
Du är välkommen hit att prova, när som helst det passar! Den håller, jag lovar.
Som kvinna i bloggvärlden så verkar det vara nästintill en oskriven lag om att man bör lägga upp en Dagens Outfit med jämna mellanrum. Ni vet, en sån där bild där man visar vilka kläder man har på sig just idag, och sen gör en liten lista om märke/inköpsställe. Ifall någon läsare tycker det är snyggt och vill köpa lika.
Jag är ju kvinna. Och jag bloggar. Så jag tänkte dra mitt strå till stacken jag också. Så här kommer den, Dagens Outfit.
* Hjälm med visir och hörselkåpor – Husqvarna
*Linne, som jag själv gnidit in med lite björknäver – NewBody
*Sporttopp – Stay in Place
*Sågskyddsbyxor – vintage
*Handskar – Ejendals (närproducerat!)
*Stövlar – Husqvarna
*Smink – All Natural made by Obefintligt.
Vårt senaste projekt här på gården fortsätter. Vi har nu döpt det till; Det-ska-tamejfan-vara-rejäla-grejer-projektet efter ett citat av snickar’n själv. Ni kommer förstå när det hela är klart.
Och jag kan avslöja att det ska bli en gungställning av vår lilla knurpis-stubbe. Till att börja med. Men möjligheterna är oändliga. Och idéerna också. Så vi får se vart det här slutar.
Själv har jag sysslat med en ny form av meditation som sägs göra underverk på både kropp och själ.
Do-the-vägtrumman-thing kallas den. Kan varmt rekommenderas. Och behöver ni en introduktionskurs så finns jag tillgänglig, hör bara av er!
Så det var allt från skogen för den här gången. Over and out.
Så kom den äntligen då. Påskhelgen. En riktig långhelg med utlovat fint väder. Perfekt! För att ta hand om årets vedskörd, vill säga.
Alla i team Slaktarn´s var delaktiga. Såklart. M, jag och diverse obetalda medhjälpare
gick skift vid maskinen och på markservicesidan. Knas-Katten höll vakt så att inga råttor eller annat otyg skulle sabotera.
Och det gjorde det ju. Så efter ett tag blev det lite tråkigt.
– Kom så åker vi traktor! ropade Knas-Katten.
– Okej då, men bara om jag får sitta vid ratten, svarade Knådden.
Sagt och gjort.
Så efter några arbetsdagar som var som halva arbetsveckor så ligger nu veden klar inför nästa vinter.
Stort tack till alla er som har hjälpt till! Och Glad Ved på er!
Härom dagen hade vi träff med studiegruppen i motorsågskursen. Vi träffades mitt på dagen med ambitionen att såga, prata och fika. Och det gjorde vi också. Trots att det tidvis kändes som om jag mest slet i det förbannade startsnöret utan större respons från min vän motorsågen.
 |
| Service på sågen – Knas-Katten är självklart med! |
Jag hade sågat en kortare tid, en övning. Stängde av motorsågen, pratade lite med mina kurskamrater och skulle starta sågen igen. Jag ryckte till i startsnöret, men ingenting hände. Jag ryckte igen men inget hände. Så jag slet lite till. Hårdare och hårdare. Det hjälpte föga. Det ska erkännas att jag blev förbannad. Och det blev definitivt inte bättre av att M himlade med ögonen och tog ifrån mig sågen med en suck. Men det lindrades något när inte heller han fick igång sågen. Väl hemma läste vi instruktionsboken och insåg att choken skulle användas mer flitigt än vad vi båda var vana vid. Skönt att man kan lösa teknikska problem genom att bara göra rätt.
För dagen efter var det inga problem att starta sågen, när vi gjorde rätt. Så jag övade lite extra hemma i vårsolens sken. Montering och demontering av kedja och svärd. Sen gav jag mig på att såga en fågelholk. Det gick riktigt bra! Och det blev en fågelholk! Dock kanske inte dimensionerad efter små skogsfåglar, men kanske kan jag sätta upp den på en lyktstolpe i huvudstaden och sälja som en etta med kokvrå.
 |
| Mäkta stolt! |
I helgen var det motorsågskurs. En heldag i skogen tillsammans med instruktörerna från Säker Skog och de andra studiegrupperna. Omkring hundra personer var det som sprang omkring och sågade ner träd med sina motorsågar.
Nej, riktigt så var det inte. Vi tog faktiskt inte ner ett enda träd, först måste vi lära oss grunderna i hur man hantera sågen. Och för att inte tala om alla säkerhetsaspekter! Så vi fick gå runt på olika stationer och lära oss ett och annat. Dessutom skulle vi samla poäng genom att svara på frågor och utföra vissa moment som poängsattes. Flest poäng i slutet av dagen vann en motorsåg! Motivationen var hög hos de hundratal män som samlats vid parkeringen. För att inte tala om motivationen hos de få kvinnor som också figurerade i denna människoflock. Jag räknade till sju. Tre stycken tillhörde min egna studiegrupp.
Ute på stationerna fick vi ta del av en hel del information och genomgångar. Bland annat pratade vi röjning, vedhuggning hemma på gården, skogens mångfald och försäkringar. Vi gick igenom olika sätt att starta sågen på, rekommenderade, godkända och de du ska undvika. Vi pratade om olika hjälpmedel att ha med sig ute i skogen och hur dessa bör användas i samband med trädfällning. Fällningsteknik pratade vi lite om också, men det blir nog mer av det vid nästa sammankomst.
Mitt på dagen fick vi en välförtjänt matpaus med medhavd matsäck, innan det var dags att såga fyrkantiga hål. Även det ett moment som poängsattes. Alltså sågningen, inte matpausen. Men om den hade poängsatts så skulle den fått 9 av 10 möjliga. Avdrag för den något kyliga temperaturen.
Sammantaget så var det en bra dag. Fint väder, mycket information och trevliga människor.
Men vänta nu, vem hade samlat mest poäng och vann den eftertraktade motorsågen då?
Jo det gjorde Kristina. Men inte var det jag, för det fanns fler på kursen med det namnet, även om man vid första anblicken inte skulle kunna tro det. Bra jobbat!
Nu har vi ett par veckor på oss att plugga in teori, lära oss att fila kedja samt demontering och montering av svärd och kedja. Dessutom ska vi kunna utföra kapning med dragande och skjutande kedja samt göra instick. Och så ska vi visa att vi kan använda skyddsutrustningen på ett korrekt sätt. Och så starta sågen också. Såklart.
Då har vi nivå A i hamn och kan gå vidare på själva trädfällningen, som utgör nivå B. Ett steg närmare en fin utsikt, med andra ord.
© 2025 Slaktarn´s Gård
Tema av Anders Noren — Upp ↑
