Livskraft i samspel

En fågelholk att vara stolt över

 Härom dagen hade vi träff med studiegruppen i motorsågskursen. Vi träffades mitt på dagen med ambitionen att såga, prata och fika. Och det gjorde vi också. Trots att det tidvis kändes som om jag mest slet i det förbannade startsnöret utan större respons från min vän motorsågen.


Service på sågen – Knas-Katten är självklart med!

Jag hade sågat en kortare tid, en övning. Stängde av motorsågen, pratade lite med mina kurskamrater och skulle starta sågen igen. Jag ryckte till i startsnöret, men ingenting hände. Jag ryckte igen men inget hände. Så jag slet lite till. Hårdare och hårdare. Det hjälpte föga. Det ska erkännas att jag blev förbannad. Och det blev definitivt inte bättre av att M himlade med ögonen och tog ifrån mig sågen med en suck. Men det lindrades något när inte heller han fick igång sågen. Väl hemma läste vi instruktionsboken och insåg att choken skulle användas mer flitigt än vad vi båda var vana vid. Skönt att man kan lösa teknikska problem genom att bara göra rätt.

För dagen efter var det inga problem att starta sågen, när vi gjorde rätt. Så jag övade lite extra hemma i vårsolens sken. Montering och demontering av kedja och svärd. Sen gav jag mig på att såga en fågelholk. Det gick riktigt bra! Och det blev en fågelholk! Dock kanske inte dimensionerad efter små skogsfåglar, men kanske kan jag sätta upp den på en lyktstolpe i huvudstaden och sälja som en etta med kokvrå.

Mäkta stolt!

2 kommentarer

  1. Karin

    Vilken fin. Du har all anledning vara stolt. Lite större hål så kan säkert en större fågel gilla den.. Vem vet.. en Uggla kanske

  2. SlaktarStina

    TACK!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

© 2024 Slaktarn´s Gård

Tema av Anders NorenUpp ↑