Livskraft i samspel

Två veckor in i maj

Två veckor in i maj och grönskan har fullkomligt exploderat de senaste dagarna, vilket innebär att tempot skruvas upp rejält här hemma på gården. Tack och lov blir även min brännskada bättre vilket möjliggör att jag kan följa med i den starka ström av gårdssysslor som sveper med oss. Det är mycket som ska fixas den här tiden och med insikten om att naturen inte kommer invänta våra ambitioner och planer, så gäller det att arbeta smart och effektivt, länge och hårt. Och jag fullkomligt älskar det.

 

 

Vi har strategiskt delat upp oss på var sitt håll – jag tillbringar nästan all min tid i odlingarna och Millimetermannen sköter stängslingen av nya hagar.   Och någonstans där emellan springer barnen och hittar på äventyr. Ibland är dem med någon av oss, ibland hittar de på eget. Ofta i en fantastisk blandning av verklighet och fantasi.

Jag själv försvinner i min målmedvetna kreativitet där ute i odlingarna. Huvudet och tankarna jobbar minst lika hårt som kroppen, och steg för steg kommer jag närmare det jag ser framför mig. Ibland kommer jag ihåg att dokumentera med kameran, men oftast inte. Tyvärr.  Och kort som togs för bara några dagar sedan, känns redan inaktuella till följd av den långsamma explosion som försommaren innebär. För dagen efter är det alltid något nytt som hänt, bladen är alltid större och färgerna alltid klarare. Och det sista jag känner för är att sätta mig framför datorn och skriva.

De ord som kommer fram skrivs haffsigt ner i min gröna anteckningsbok. Ord som måste ut, men som jag inte riktigt vet vad det är. Meningar som måste få formas utan att granskas. Meningar som bygger historier, upplevelser, känslor – allt det där som jag finns där ute på gården. Där, i min verklighet.

Sen på kvällen, när mörkret säger åt mig att gå in, så är kroppen trött och huvudet lugnt. Jag mättar min hunger med mat som jag själv arbetat fram.  Gör en planering för morgondagen och struntar i diskbänkens fullkomliga kaos. Sen lägger jag mig i sängen med ett leende på läpparna.  Det är en slitig tid. Men det finns inget så gott som att somna efter dessa dagar. Med kroppen trött och magen mätt, tankarna lugna och själen nöjd.

2 kommentarer

  1. Anna

    Så härligt! Jag rycks med av intensiteten och slås av hur lyckligt lottad du verkar vara. Du gör det du vill. Till viss del gör jag det också. Ett härligt och nödvändigt livsval.
    Kram!

    • forsbergkristina

      Jag är lyckligt lottad och har gjort val som tagit mig hit. Med vetskapen om att allting – närsomhelst – kan förändras, oberoende av min vilja och ambition, så njuter jag i fulla mått och arbetar på för att få fortsätta vara i den här känslan. En dag kanske livet vill mig något annat. Och du har inspirerat mig!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

© 2024 Slaktarn´s Gård

Tema av Anders NorenUpp ↑