Månad: december 2011

Det har varit en otroligt vacker dag, med minusgrader och strålande sol. Lite mindre snö, men ändå helt okej. Jag har gått omkring i skogen ändå tills det skymde. Vad jag har lärt mig idag är att täckbyxor inte är några bra smygarbyxor. Men oavsett, vad stöter jag på om inte dygnsfärska spår efter min vän lodjuret…!
Tyvärr syns det inte så bra på kortet, men det är fyra tassar och en grop efter att han har suttit och spanat ut över nejderna. Antagligen kan det ha sett något så här.

Men jag tror, jag säger tror, att lodjuret inte hade vit toppluva på sig. Men vem kan veta säkert? Kanske fryser han också om öronen när temperaturen är under noll. Och kanske kommer vi en dag mötas och inse att det som verkligen förenar oss, inte bara är kärleken till skogen, utan även våra mössor.

Gott nytt år på er alla och var rädda om er!

Kom ihåg att inlämningen av adventsakalendern är framskjuten till imorgon, så har du inte redan lämnat in dina svar så har du en utmärkt Nyårsdags-syssla imorgon!

Juldagen har ägnats åt att spåra lodjur. Vi hade några dygnsgamla spår här ute på gården, så vi tänkte att vi följer spåren och ser vad kattdjuret har haft för sig. Självklart ville spårhunden, förlåt jag menar Knas-katten, följa med på vår skogspromenad. På bilden nere ser du lodjursspåren till vänster om katten. Det är lite skillnad i storlek på dom tassarna kan jag lova.
Efter ett tag delade sig spåret och ett lodjur visade sig helt enkelt vara två. Kanske. Men oavsett så vi splittade oss. Jag följde ena spåret, M och knas-katten tog det andra.

Det lodjuret som jag följde hade i sin tur spårat upp ett rådjur… Man kunde se hur det följt spåren och liksom sick-sackat efter det. Troligen för att spana efter skrovmålet. Spåren ledde in i en snårig ungskog och tyvärr tappade jag bort det där. Snön som fallit ner från träden de senaste dagarna, hade tyvärr suddat ut den fortsatta vägen.

M hade inte större lycka med sig han heller. Samma utsuddning av spår men åt ett annat håll. Så vi bestämde oss för att gå hem och äta mat. På hemvägen passade vi på att klättra i träd. Eller i alla fall Knas-katten. Jag provade, men jag har inte riktigt det rivet i vare sig klor eller ben.

Nästan hemma och alldeles ovanför där jag hade följt spåren i den snåriga granskogen, ser vi det här; helt färska lodjursspår som INTE var där när vi började. Med andra ord så har nog kattdjuret haft mig under uppsikt när jag i godan ro knatade omkring. Men tydligen valde han att ta till flykten, jag såg nog för skräckinjagande ut.

Men det är lite spännande ändå att vi har ett sånt här vackert kattdjur som har uppehållit sig här. Troligen har det något kadaver gömt under någon gran eftersom det håller sig på sån liten yta under flera dygn. Bilden är tagen från Wikipedia och vill du läsa mer om lodjuret så kan du gå in här.

Måste nog ta en tur imorgon igen. Det är tur att jag bor i skogen så jag har något att göra.

En nöjd marodör som vilar ut efter sin attack. Den stackars granen blir ganska hårt provad, så man kan undra om den är så nöjd med att tagit hem första priset. Så här i efterhand. Den kanske inte är av så hårt virke ändå, för den har redan börjat barra. Men vem kan klandra den stackaren. Marodören har sina tekniker. Boxar han inte på kulor så hela granen skakar, så rullar han in sig i glittret. Eller tuggar på grenarna. Som för övrigt är ganska bra att gömma sig under när det är någon som tycker att det är slut med buset och dags att gå ut.

Rimmet raderat av upphovsrättsliga skäl!

Jag sa ju att den skulle trivas hos oss! Se så fin min amaryllis har blivit. Helt plötsligt så förstår jag de damer och herrar som skickar bilder på sina blommor till diverse veckotidningar. Det är en liten stolthetskänsla när något som växer trivs så bra där jag själv trivs så bra. Och dessutom blir så vacker. Sen att det är lite svårt att misslyckas med en amaryllis har jag förstått. Men det struntar jag i, jag tänker vara lika stolt över min fina blomma ändå. Nästa år ska jag ha flera! Men hur gör jag nu då, så att den fortsätter att vara så här fin?

Det börjar närma sig slutet på kalendern, bara fyra stycken rim kvar efter att ni har löst dagens. Ni kan redan nu börja förbereda ett mail eller ett word-dokument med samtliga svar. Jag tänkte ta emot bidragen under mellandagarna och presentera vinnaren – eller vinnarna – vid nyårshelgen. Skicka in även om du inte lyckas lösa alla rim! Det är även helt okej att lämna ett helt vanligt papper med de rätta svaren på, om man vet att man ska träffa mig eller kan min postadress. Men då vill jag ha en teckning på. Mer information om hur ni lämnar in bidragen kan du läsa på Adventskalender 2011 inom kort. Nog om det nu, här är dagens rim;

Rimmet är raderat av upphovsrättsliga skäl!