Slaktarn´s Gård

Livskraft i samspel

Sida 2 av 77

Fynd i markerna.

Morgonpromenad genom skogen. Den ständigt porlande bäcken har tystnat. Kvar är en svart sörja och några vattenhål. Kvar står också min sons påbörjade vindskydd; en pressenning av stor modell och en stege som vi troligtvis kommer leta oss tokiga efter om några månader, när vi glömt vart den användes sist. Kanske blir det en klenod som upptäcks ett par generationer framåt, under mossa och kvistar, när några andra människor i en avlägsen framtid gör sitt bästa för att sätta bo och få mat på bordet. Lite så som det är för oss nu.

Vi gör många fynd ute i markerna. Mest glasflaskor, sönder rostade konservburkar och en och annan kaffepanna. Men vi har också hittat en stege, en separator, mycket stängseltråd, ett par pottor och sönderslaget porslin. Det är decennier sedan de hamnade där ute i markerna, och jag funderar jämt på vilka historier och människoöden som ledde dem dit.

Vi gör en del andra fynd ute i markerna också, som dock inte har lika många år på nacken och som nu levande människor står till svars för. Men då är det mest läsk- och ölburkar, plastpåsar, glass- och godispapper, odlingstråg och plasthylsan som är runt gravljus.

Men även en del mer udda fynd som en skjorta, ett par strumpor och förvånansvärt många golfbollar. Så man kan fundera kring även där, vilka historier och människoöden som ledde dem dit.

Men nu ska jag ta tag i mitt eget människoöde och skapa nya historier att berätta – fåren ska flyttas och det finns en hel del samtal att ringa. Livet rullar på och det är upp till oss själva, vilka spår vi vill lämna efter oss innan vi dör och åter blir till jord. Kanske är det en golfboll i en hage, kanske är det en levande landskap, kanske är det utrotade arter och förgiftade sjöar – våra val och beslut lämnar spår till de som kommer efter oss, det kan vi inte komma ifrån.

Så därför ska jag flytta får idag. Troligtvis plocka en del skärp. Och sen fundera över vilka människoöden och beslut som fått dem att hamna där.

Nya vyer.

Söndag. Veckan har rusat iväg och vi har mest slagit stängsel till nya hagar. Tänk vad många vackra vyer vi får se när vi vandrar runt i markerna! Det är en vacker bygd vi lever i och en tacksamhet att få förtroende till att slå upp ny hagar. Så många vyer jag annars aldrig skulle bevittna. Så många fina stunder när vi arbetar tillsammans.

På lördagen flyttade vi kor och kalvar till Playa del Västansjö ,och möttes av glada och nyfikna människor som utropade; ”Vi måste fira att korna är här!”

Så svettiga och lortiga till trots, bjöds vi på smörgås, kaffe och nybakad kaka. Då glömmer man alla timmar och tusentals steg som ägnats åt stängeldragning. Då glömmer man hotande torka och oron som skaver. Just då, finns bara glädje och tacksamhet över stunden som är och alla fina människor vi träffar till följd av det. Det är allt bra fint att få vara ko-bonde.

Det är det oftast, fint att få vara ko-bonde. Nästan så man undrar varför inte alla är det?

9 juni 2023

05.22 börjar vi dra stängsel. Solen är redan uppe, men luften är fortfarande lite kylig mot mina bara armar och ben. Det blir blött på mina stålhätteskor när jag går över ängen. Bland gröna blad och kråkvicker som snärjer runt fotlederna, så finns morgondaggen fortfarande kvar. Det är en tacksamhet.

Kanske är det sista dagarna med morgondagg i gräset? Nästa vecka kommer värmen. På dagarna och på nätterna. Och så fortsätter det så, så längt som prognosen når. Och inget kan jag göra åt saken.

Så vi drar våra stängsel. I beslutsamhet och hopp. Flyttar djuren. Uppdaterar planen dagligen. Observerar växtligheten och prognosen. Ser vattendragen som är torrlagda, men känner ännu morgondaggen kyla tårna.

Det gror en oro i bröstet som jag inte vill känna. Jag trycker undan den, men emellanåt blommar den upp. Det är tärande. Gör mitt bästa för att vila i vetskapen om vad jag kan påverka och vad jag inte kan påverka.

Nere i skogen frasar det under fötterna. I de grantäta delarna ligger mossan torr och vi bryter torrkvistar längs stammarna för att ta oss fram. De river mot huden. En järphona fladdrar upp och börjar skrikande och haltande ta sig därifrån, i ett desperat men evolutionärt beprövat skådespel, för att flytta vårt fokus från ungarna på marken. Skyndsamt fortsätter vi upp i den glesare delen, där solstrålarna når in och där gräset tycks lysa av all sin klorofyll. Det torra knastret byts återigen mot morgondagg som kyler mina fötter.

Igår började sommarlovet.

Vinnaren i kalv-lottot!

Utmaningen i kalv-Iottot var att gissa vilka datum det skulle födas kalv på. Så i slutet av april så drog vi igång ett kalv-lotto till förmån för Nyhammars IF nystartade tjejlag (F-12/-13/-14), då de behövde pengar för att åka på cup i mitten av juni.

Nu befinner vi oss i början av juni, kalvarna ha fötts, och om ett par veckor drar ett gäng glada tjejer iväg på cup – stort tack till alla er som bidragit!

Återstår att annonsera vinnaren av fårskinnet.

De datum som det har kommit kalvar är; 17/4, 19/4, 22/4, 27/4, 28/4, 1/5, 3/5, 5/5, 7/5, 8/5, 9/5, 11/5, 15/5, 29/5 och 30/5.

Ni var några stycken som har lyckats pricka in 6 rätt, och därmed avgjordes vinsten av utslagsfrågan; hur många balar har nötkreaturen ätit under vintersäsongen 2022/2023?

Rätt svar är; 443 och därmed var Bodil Brattberg den slutgiltiga vinnaren – STORT GRATTIS till dig!

Att skaffa får, del 2

Nu när du har funderat kring punkterna från Del 1, så återstår att bestämma; ska du fortfarande skaffa får? har du en rimlig plan som gör förfarandet schysst för både dig, djuren, naturen och människorna omkring dig?

Om svaret är nej – fortsätt fundera, för någonstans fanns det ett varför när du började fundera kring att skaffa får. Och fanns det inte det, så ägna dig åt något annat.

Kanske ska du bjuda in en djurägare att beta marken som du har tillgänglig? Kanske ska du åka till en fårgård på semester? Eller anmäla dig som stand-in hos någon fårägare i närheten? Kanske behöver du slå dig ihop med andra som också vill ha får?

Var kreativ! Att äga får och själv stå ansvarig för deras välmående, är inte alltid det självklara svaret på en längtan efter djur i landskapet.

Men om du kommit fram till att; ja, jag har en schysst och rimlig plan för att skaffa mig några får och det är det jag vill- då är det dags att skrida till handling.

Till att börja med behöver du ett SE-nummer. Det fixar du på jordbruksverkets hemsida. Där finner du även regler kring journalföring, mått i stallbyggnader och liknande, vilket kan vara bra att känna till.

Sen kommer vi till det här med prylar och manicker kopplat till fårskötsel. Ska man hård-dra det, så behöver du inga prylar och manicker för fårskötsel – de gör sin grej ändå, som de fantastiska djur som de är med sina naturliga insikter om vad som är deras uppgift här på jorden.

Men det går inte att komma ifrån att stängselgrejer troligtvis underlättar ditt liv som fårskötare, utifrån det samhälle som vi lever i idag. Alla vill inte ha en grupp betande får i sin trädgård, hur osannolikt det än låter.

Vilket stängsel du ska ha, är avhängt med dina resurser, ditt sammanhang och ditt varför. Du kan ha gärdesgård, eltråd, fårnät, stenur, staket eller egentligen vad som helst.

Själv har jag valt flexinät, eftersom jag vill kunna flytta runt fåren på olika marker på ett relativt enkelt sätt och inte vill använda mig av permanenta stängsel eftersom det helt enkelt inte passar in för mitt syfte med fårflocken.

Vi föredrar att använda den här varianten, där vertikalerna är något stabilare. Finns att köpa på random firma som säljer utrustning för får.

Flexinät eller eltråd ska användas tillsammans med ett elaggregat. Dels för att hålla rävar och annat otyg utanför hagen, men också för att de nyfikna fåren inte ska ge sig på att undersöka nätet onödigt mycket – då kan de trassla in sig och komma till skada. Det kan hända även om du har el på flexinätet/stängslet, men jag vill påstå att risken minskar.

Så här har vi löst el-delen; ett enkelt aggregat från närmaste butik med minsta gnutta gårds-inriktning, ett batteri och ett jordspett gjort av armeringjärn. Jordspettets placering och dess yta med jord-kontakt är av stor betydelse för att få upp spänningen i stängslet. Ju mer jordkontakt och ju fuktigare mark – desto bättre. Fler spett kan behövas för att uppnå önskad effekt, beroende av hur det ser ut där du ska vara.

Om det är mycket högt gräs så kan du behöva slå av det där stängslet ska sitta för att undvika att gräset sänker spänningen i staketet, men även för att det inte ska bildas hålrum under stängslet som djur kan krypa in/ut genom.

Min upplevelse är att det kan vara lite besvärligt att arbeta med dessa flexinät i terräng med mycket sly och kvistar eller väldigt ojämn mark, vilket kan vara bra att känna till.

Observera att det är olika aggregat om du ska ansluta till ett batteri eller elnätet, finns även kombinerade aggregat, vilket kan vara bra att tänka på vid inköp.

Sen ska du köpa får också. Vilken typ av får du ska ha, är också avhängt med ditt varför. Alla får betar och ger kött när de slaktas. Men har du ett intresse för att arbeta med ullen så kan det påverka vilken ras du ska leta efter. Det kan vara en riktigt djungel där varje fårägare hävdar sitt egets val förträfflighet. Vilket det också är – efter deras sammanhang och önskningar om tillvaron.

Och det är väl mycket det som jag tycker är viktigast att fundera på när man känner ett sug efter att sätta får på sina marker – varför? vad är syftet? Hur ser ditt sammanhang ut, och vad har du för resurser? Svaren på de frågorna leder dig i rätt riktning. Kombinera det med att lyssna till andras erfarenheter likväl som du behöver fundera kring om de sanningarna är applicerbara i ditt sammnahang.

Och kom ihåg – ingenting kommer bli precis som du förväntar dig. Du kommer behöva lösa plötsligt uppkomna utmaningar, och det kommer kosta framför allt tid och engagemang. Och däremellan kommer det vara helt fantastiskt. Lycka till!

En uppdatering i en hektisk tid.

Det är en månad sedan jag skrev här sist, och anledningen till det är att vi befinner oss i den mest intensiva perioden av året. Det är kalvningar och lamningar, hagar som ska byggas och underhållas, rovdjur och ovanliga fåglar som hälsar på, samtal som behöver göras, förfrågningar som behöver besvaras, föreläsningar som ska genomföras, studiebesök, slutförande av betesplaneringen, kvällsaktiviteter och fotbollsmatcher, potatis som ska ner i jorden – och mitt i allt det där så ska man sova, laga mat och se till att kläderna inte är allt för orepresentabla.

Det kan låta fruktansvärt, men det är en oerhört fin tid. Visserligen är den slitsam emellanåt. Men slitsamt är inte farligt, det är bristen på återhämtning som är farlig. Och känslan av meningslöshet. Den upplever jag aldrig.

Dessa händelserika dagar ger en glöd och krydda till livet, som ytterligare stärker tacksamheten att få vara vid liv, och få uppleva allt det här. Jag skulle inte vilja byta det mot något välbetalt kontorsjobb i världen. Den här tiden är varje dag ett äventyr, en utmaning och fullt av känslor spridda över hela känslospannet. Små stunder av återhämtning, mitt i allt sprudlande liv. Jag är aldrig så levande som nu.

Och mitt i det här kraftiga, brusande forsen av dagar och liv, så behövde vi byta vindrutan på en bil. Och jag åtog mig det uppdraget, med tilltron om att det ingick en lånebil och att jag skulle kunna utföra en hel del ärenden i staden medan vindrutan byttes. Men ingen lånebil ingick, så nu sitter jag strandad på ett industriområde en hel dag. Som om livet själv satt ner en stoppkloss och sa – nu sätter du dig och skriver! För datorn har jag turligt nog med. Så nu får jag ägna timmarna åt allt det där som jag senaste månaden skjutit undan.

Och då blev det en inlägg här. För att ni ska veta att vi lever, och är igång, men det blir väldigt lite tid vid datorn. Jag har ständigt bloggen i tankarna, men prioriterar sömn och mat.

Vill man följa eskapaderna som är så här års, så kan jag rekommendera att söka upp mig på Instagram – det är oftast enklare att skriva något kort där när tillfälle ges (klicka på länken så kommer du dit). SlaktarStina heter jag där, om du vill söka själv.

De datum som det har kommit kalvar är; 17/4, 19/4, 22/4, 27/4, 28/4, 1/5, 3/5, 5/5, 7/5, 8/5, 9/5, 11/5 och 15/5. Det är ännu tre stycken kor som inte har kalvat, men trots det, så börjar det dra ihop sig för att sammanställa kalv-lottot och utse vinnaren! Ni är några stycken som har gissar riktigt bra!

Våren som kom av sig.

Våren kom av sig i klassiskt april-manéer, och blötsnön vräker ner. Från att stått i kortbyxor och t-shirt i lördags, så är långkalsonger, vinterjacka och mössa framplockat igen.

Det är inte mycket att klaga över egentligen – det är vad det är, och så mycket mer kan man inte göra. Vädret kan jag inte rå över, ej heller att några ruggiga dagar lyckas inträffa med kalvning och lamning. Men i enlighet med lagen om alltets jävlighet, så sammanfaller det också med en av de veckor då jag är ensamt ansvarig på farmen över djur och barn. Och det är också då som jag, lagomt till läggdags, upptäcker att frysboxarna står utan el och sen ägnar halva natten åt görat som följer med den upptäckten. För att sen i gryningen göra en djurrunda och känna djup tacksamhet över att det är lugnt och alla verkar må bra. Så att jag kan åka hem och lägga mig på kökssoffan nån timme, innan nästa pass tar vid. Det är lite så mina dagar förflyter just nu – livet händer och allt jag kan göra är att surfa med.

Det eländiga vädret kommer fortsätta några dagar till, och jag kan inget annat göra än att åka runt hos djuren och lösa vad som uppstår. Om något uppstår. Erfarenheten säger att om det är något som händer, så är det definitivt inte det som jag har oroat mig för. Vilket säger en del om hur lönlöst det är att släppa in tankarna i orons virvlande kammare.

Och även om jag tidvis är bekymrad över snön som faller, och det gråmulna vädret som liksom kryper in som en isande kyla i varenda vrå – så verkar inte djuren bry sig nämnvärt. Bara det finns mat, så löser sig resten. De äter och idisslar, matar barn och sover. Och sen börjar de om. Gör sitt jobb i ekosystemet och förstärker förutsättningarna till liv. Lite som jag själv, men djuren har en helt annan självklarhet i sitt görande. Jag observerar dem och lär. Försöker fånga ko-lugnet och ta med mig vidare in i dagen.

Under veckan som har förlöpt så har det kommit fyra kalvar; 17 april, 19 april och två stycken den 23 april. (så där har ni de första datumen för kalv-lotton…!) Jag förväntar mig att det ska komma ytterligare 22 kalvar innan dagarna återigen blir kortare och mörkret sakta återvänder. Det är inte långt dit. Om mindre än två månader så är det midsommar. Men just nu så viner snön utanför fönstret och jag hoppas djuren väntar med nedkomsten av fler liv tills det blivit bättre väder. Hoppas kan man ju alltid…

Att skaffa får – del 1.

Här kommer ett litet inlägg till er som funderar på att skaffa får.

Det första du bör göra är att svar på frågan; Varför? Varför vill du skaffa får? Att klargöra det för sig själv och andra, är en bra grund till de beslut och de arbete som kommer därefter.

Därefter kan du läsa på jordbruksverkets hemsida om får, för att försäkra dig om att dina tankar kring fåren går i linje med de bestämmelser som finns. Om formuleringarna känns byråkratiska och svåra att sätta in i ditt sammanhang – så kan jag trösta dig med att du är inte den första. Bolla gärna med någon som har får, för att få guidning till vad det innebär i ditt sammanhang.

Därefter behöver du kolla över vad du har för mark åt djuren. Rent teoretiskt kan du hålla dem inne i ditt vardagsrum året om, men om det är din tanke så bör du nog gå tillbaka till första steget och tänka ett varv till.

Men hur mycket mark behöver ett får?

För det först får du inte hålla bara ett får. De är flockdjur och behöver därmed vara flera tillsammans för att må bra. Hur mycket mark du behöver är avhängt med hur marken ser ut, hur mycket det växer, hur ofta du tänker flytta djuren osv osv. En grusparkering på 10ha och en äng på 10 ha, är vitt skilda vad gäller möjligheten för djuren att äta sig mätta. Alla nyanser finns däremellan – det kan växa jättebra och det kan växa lite mindre bra. Är du osäker om din mark räcker, så se till att ha marginalen på rätt sida, alternativt ha en vattensäker plan B – vad gör du om inte betet räcker? Kom ihåg att de ska ha tillgång till friskt vatten varje dag – hur löser du det?

Sen kommer det en vinter också. Får ska minst ha tillgång till ett tak med tre väggar som skydd mot väder och vind. Där ska det finnas en ströbädd (ex halm). Där kommer det bli massa bajs. Hur ska du hantera det utifrån de förutsättningar som du har?

De ska även ha tillgång till vatten vintertid. Vintertid innebär oftast minusgrader och att vattnet fryser, och du behöver ha en idé om hur det ska lösas. Sen var det maten – hur ska du se till att de har foder under vintern?

Om du inte tänkt tagit foder själv, så hör efter vart du kan köpa och i vilken form det kommer. Stora balar med blött foder är olämpligt om du har få djur, då fodret troligtvis kommer bli dåligt innan djuren ätit upp det. Alternativt så fryser det ihop till en stor isklump. Får föredrar spädare foder än vad kor gör, så är det för grovt kommer de rata mycket. Det kan vara dåligt, eller det kan vara bra – det beror på ditt sammanhang och hur du vill ha det kring djuren. (Själv föredrar jag torrt, spädare foder till mina får).

Får behöver klippas. Ska du göra det själv? med vilka grejer? Och om du inte ska göra det själv – vem ska göra det åt dig? kostnad?

Du ska även se till djuren dagligen. Om du redan nu lever ett liv där du upplever att tiden inte räcker till, att du är väldigt stressad och på gränsen till utbränd, så behöver du bestämma dig för vad du ska sluta med för att göra plats för fåren.

När du har tänkt igenom samtliga punkter ovan, så kommer vi till del två; Inköp av grejer och djur – men det får bli i ett kommande inlägg senare i veckan. Då redovisar jag vad vi har för stängsel osv. Stay tuned!

Kalv-lotto – vinn ett fårskinn!

Det är första gången på länge som Nyhammars IF har ett tjejlag (F-12/-13/-14) i fotboll! Nu vill de åka på cup i sommar, så för att samla in pengar till det, så har vi startat kalv-lotto. Du ska gissa vilka datum det kommer födas kalvar och kan vinna ett fårskinn från Slaktarn´s gård.

Att lämna in en lottorad kostar 50kr och pengarna går oavkortat till flicklaget i Nyhammars IF.

Gör så här;

Skriv ner sju datum som du tror det kommer födas kalvar på, samt svaret på utslagsfrågan och ditt namn i ett sms som du skickar till;

Kristina Forsberg 073-6596671

Swisha sen 50kr till vår kassör Sofia Fors på nummer 070-28 29 053. Ange kalvlotto i meddelandet.

Utslagsfråga; hur många balar åt våra nötkreatur under vintersäsongen 2022/2023?

Sista dag att lämna in en lottorad är 22 april! (…och du kan inte ange datum som passerats eller påbörjats, så se till att få in din rad redan idag!)

Tjuren släpptes in till korna den 15 juli 2022. Vinnaren kommer kontaktas i slutet av juni. Vill du följa kalvrapporteringen under våren, så finner du veckouppdateringar här på bloggen, eller lite allteftersom på Instagram/FB. (SlaktarStina).

Utmana familjemedlemmar och arbetskompisar – vem lyckas gissa bäst på kalvarnas nedkomst!? Och bidra samtidigt till att ett glatt tjejgäng med spring i benen och kämpaglöd i hjärtat får möjlighet att åka på ett fotbollsäventyr i sommar! TACK på förhand.

Nu börjar det.

Måndag morgon. Det knastrar från nattfrusen mark och solen letar sig upp bland grantopparna. Det blir små moln av mina andetag och i huvudet listar jag upp de administrativa uppgifterna som jag behöver ta tag i den här måndagen, så här efter påsklov och flerfaldiga födelsedagsfirande. Skatteverket, infomail, rapportering till certifieringsorgan. Betesplanering, förbereda föredrag, skriva faktura, betala faktura. Så mycket längre hinner jag inte, det plingar till i telefonen. Kalv i hagen. Hjärtat tar ett skutt och adrenalinet ökar i kroppen. Egentligen ingen större överraskning, men ändå, årets första kalv är alltid lika omtumlande. Nu börjar det.

Upp med barnen och i med frukost. Packa iordning grejer och ner till hagen. Det är en vacker morgon. Två grader kallt och en sol som lovar varmare temperaturer längre fram på dagen. En fin dag för ett nytt liv. Jag undrar vem det är som kalvat. Millimetermannen har sin övertygelse, jag har en annan, men ingen av dem är rätt.

Men det spelar ingen roll. För där i hagen på foderresterna ligger kon tillsammans med sin nyfödda kalv, och allt ser bra ut. Det var jag iochförsig redan informerad om, av de skickliga kalvspanare som jag har runtomkring mig, men oron släpper aldrig helt innan jag sett dem själv.

Kalven sover och kon reser på sig när jag kommer emot dem. Hon tittar på mig med den där blicken som bara nykalvade kor kan ge, och hon muar det där typiska ko-kalv lätet. Tittar på mig utforskande, med frambenen något bredare isär och huvudet ner. Det prasslar av fruset fjolårsgräs runt mina stövlar och jag ryser. Om det är av kylan eller över situationen som sådan, kan jag inte riktigt svara på. Jag pratar med henne och hon låter mig klia henne över ryggen. Efterbörden har inte släppt, men jag ser att ena sidan av juvret är urmjölkad.

Jag lämnar henne och kalven ifred. Öppnar en bal åt de andra korna, ser att de mår bra, men det är svullet, spänt och stånkigt för flera av dem. Inom 6 -7 veckor så kommer hela hagen att bubbla av skuttiga kalvar. Jag ryser igen. Solen har klättrat upp till trädtopparna och den värmen min rygg när jag går tillbaka till kalven igen. Jag har med mig en famn med hö till kossan, och hon äter med god aptit. Jag kontrollerar kalven närmare och den får sina gula, fula lappar i öronen.

Men förutom dem så är allting så övervälvande vackert. Morgonen, kalven, kon och livet. Värmen från kropparna i den kyliga morgonen, fjolårsgräset som gömmer det nya, späda, gröna. Nu börjar det, nu börjar det!

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2023 Slaktarn´s Gård

Tema av Anders NorenUpp ↑