Jag har ett komplicerat förhållande till månaden december. Det finns många olika händelser och anledningar att beskylla för det, men det har jag ingen lust att fastna i. Allt jag kan göra i nutid är ju att hitta strategier att hantera det hela. Och nu, när mitt 39:e december är över för den här gången, så är det fint att inse att jag börjar hitta nycklar som släpper fram ljuset i årets mörkaste månad.
Nästan så jag kan se fram emot att möta december 2026.
Det vart ett fint avslut på 2025. En avslappnad jul med de som betyder mest, slött häng och långa sovmorgnar, och ett klassiskt nyår ute på isen, följt av finmat på en välbesökt kökssoffa.
Och nu är det januari 2026. Under natten har de kommit snö, och det är oklart om hunden eller om det är barnen som är mest pepp. Det spelar egentligen ingen roll.
Själv hasar jag runt i trasiga långkalsonger och förbannar min egen rastlöshet. Den är svår att hålla styra på. Sådär så jag har tusen projekt igång, men ändå ägnar mig åt något annat. Och huvudet är på ytterligare ett annat ställe, och lagomt till jag lyckas samla ihop alla energier i kroppen och rikta dem åt samma håll – så är jag behövd i ett annat sammanhang. Som det nav jag är. Och det är ju ändå rätt fint, att få vara det.
Men nu ska jag rycka upp mig och sätta på kaffepannan! Jag önskar er alla en fin start på 2026!
Stort tack Kristina. Önskar hela din familj ett Gott Nytt År
Jag önskar dig ett riktigt fint 2026🇸🇪🎊🌟.
Fortsätt med det fantastiskt fina arbete du gör med djuren, jag blir så glad när jag ser dem. Och fortsätt att skriva dina fina krönikor, det känns trösterikt i denna världen. Kramar Ann💝
Jag har nått en ålder där jag har ett mantra: I mitt nästa liv ska jag….
Om du bara visste hur mycket jag ska då…allt från att bo på en fäbod eller i ett finnpörte på skogen till att ha djur, både vilda och tama omkring mig. De åren jag hade djuren var de lyckligaste i mitt liv…
Gott Nytt År önskar jag dig och familjen