Onsdag. Regnblött i markerna och en magisk morgon. Jag gjorde verkligen mitt bästa för att regnet skulle komma. Hängde ut tvätt, lämnade pappkartonger ute och sånt där. Men det var först när vi drog iväg med ungarna på deras första orienteringstävling och glömde regnkläderna hemma, som hällregnet kom. Men det var det värt. Har ni satt stängsel med en Millimeterman nån gång? Som lägger ner hela sin själ i att linjerna är raka och stolparna rejäla? Som går fram och tillbaka, outtröttligt, för att justera någon dm i sidled? Koncentrerad och fokuserad ut i fingerspetsarna, som om hela hans stolthet låg och vägde i förhållande till stängsellinjens rakhet? Afterwork vid pärlan i skogen. Kallt vatten mot varm hud, sand mellan tårna och tystnaden. Tystnaden. Söndag. Gräset har börjat växa, värmen har kommit. Och vi ligger efter med allt. Måndag. Började dagen med ett beslut vars konsekvens blev ett sprintlopp runt hagen för att hindra en kalv från att stappla ut på riksvägen. Den stapplade ut på riksvägen. För drygt två år sedan så begravdes en fin medmänniska och vän till familjen. Samma dag fick vi den säsongens första kalv, en lugn och fin kviga. Barnen döpte den till Gösta, efter mannen vars bortgång vi alla sörjde. Vårtecken är när stora Dora kommer fram och vill ha hjälp att ta av sig sin vinterpäls. Fåglarna brukar sitta på hennes rygg och hjälpa henne, men hon tycker de jobbar för långsamt, så jag hjälpte till. Dora är den där gigantiska kon som ser ut att kavla närsom helst. Men än har det inte skett. Djurkoll innan frukost. Tacksam över att vi tagit oss igenom aprilvädersdagarna utan blesyrer. Kanske blir det kalvning vid sockenstugan idag. Den som lever får se. @lerkulansvallcenter ordnade nötvallningskurs i helgen, och jag och Nilson var på plats!