Jag tror Knas-Katten har en dejt. Eller så är han bara fåfäng. Tur att han är kastrerad. Har inte lust att betala underhållsbidrag till massa små kattungar. Eller ta hand om för den delen. Just nu har jag fullt upp med min egna. Over and out.
Kategori: Familjeliv & Gemenskap (Sida 28 av 35)
Den här kaffepettern hittade vi i skogen för en tid sen. Den bara låg där i mossan, antagligen kvarglömd flera årtionden tillbaka. Den har nog lyssnat till många historier runt elden. Eller så har den delat tysnaden tillsammans med sin ständiga följeslagare. Tänk om den ändå kunde berätta för mig, hur allt såg ut, hur allting var.
Men det kan den tyvärr inte. Så jag tar in den faktan som finns att finna på annat håll, och låter kaffepettern pryda fönstersmygen till mitt lortiga köksfönster. Kanske har den hamnat där den en gång komifrån, kanske inte. Men den gör då bra mycket bättre nytta här än under mossan i skogen. Tror jag.
November har drabbat oss med kraft och det innebär att bikinisäsongen är här. Nu kanske ni tänker; Åh, är det Thailand, värme, sand mellan tårna och färgglada drinkar som hägrar för den väl kämpande småbarnsföräldern?
Svaret är nej. Men det är inte långt ifrån. För när det börjar bli lite ruskigt ute, så som det gärna är i november och månaderna som där efter följer, då börjar det eldas i vedspisen här hemma. Och medan jag pustar ikapp med svetten som lackar i pannan på mig, så är M där och kilar in en vedklabbe till i den redan fulla eldningsluckan. Kalsongvarmt är vad han eftersträvar. Hans närmare definition på det lyder; Så varmt att man (underförstått jag) kan gå i kortkalsonger utan att riskera att frysa.
Redan vid hans definition av underställsvarmt så har jag kapitulerat och skalat av mig alla kläder som sig bör utan att det blir olämpligt.
Så för alla er som längtar till Thailand och värmen – välkomna hit och ta bikinin med er. Jag ska nog kunna slänga ihop ett par färgglada drinkar. Sanden mellan tårna? Den finns också, tro mig. Knas-Katten fixar den biten då Lord of the Dammsugare är upptagen med att utföra viktigare uppgifter. Elda.
Som jag tidigare skrivit så håller jag på och jobbar med rimmen till årets Adventskalender. Men ibland tryter fantasin. Det känns då som om jag redan gjort rim på alla potentiella julklappar i hela världen, men ändå så behöver jag göra fler. Då är det tur att jag har en sådan fantasifull partner här hemma som kan hjälpa mig på traven.
– Hjälp mig komma på vad jag ska skriva ett rim på…!
– Hmmm… det kan väl inte vara så svårt. Hmmm…. ett gruslass.
-Va!?
-Ja… vem vill inte ha ett gruslass?
Ja, vem vill inte ha ett gruslass. Alla har vi olika världsuppfattningar.
Det är inte lätt att vara liten Knådd när tänderna försöker tränga fram i den lilla munnen. Då behöver man stöd av en mor. För det gör ont. Och det ger feber. Och det kliar. Det orsakar tårar.
Och det är inte lätt att vara förstagångsmor när tänderna försöker tränga fram i en liten mun. Då behöver man stöd av en mor. För det gör ont. Och det ger oro. Det orsakar tårar.
En mor är ovärderlig. Tack.
Idag har vi lagat Upp&Hoppa-Soppa av finaste råvaror. Eller snarare det som fanns hemma. I med det som finns och krydda efter behag. Låt koka lagomt länge och ät sen och se glad ut. Det brukar bli ganska gott faktiskt. Knådden är med som experthjälp och kan se på ångan om soppan är rätt kryddad. Dock har han svårt att uttrycka sig så att jag förstår vad för krydda som ska i.
Namnet Upp&Hoppa-Soppa är helt taget ur luften och beror mest på att jag är inne i ett rim-stim nu. Jag rimmar och simmar. Eller nja… jag klurar på Adventskalendern 2012 och som det ser ut nu så blir den i samma format som förra året. Ni som inte har en aning om vad jag dillar om, kan kolla på inläggen från december 2011.
Det här året ska jag försöka få till ett litet finare pris också. Ni var många som läste förra året, men inte lika många som deltog i tävlingen. Synd. Jag tycker att det här är så roligt, så jag hoppas att ni blir fler som skickar in era svar i år!
Sååå….Sen är kvällens timma, nu ska jag fortsätta att rimma.
Hur går det egentligen med den där råttjakten därhemma? Jo då, vi har börjat rusta för krig. Råttfällor är införskaffade och strategiskt utplacerade. Vi har köpt en sån där mackapär som man sätter i eluttaget och som skall ge ifrån sig något hemskt ljud som skrämmer iväg otygen. Den känns ungefär som universalsalva som såldes av gårdsförsäljare förr i tiden. Med andra ord – jag är tveksam om den funkar, men är beredd att testa allt.
Men viktigast av allt – vi har utsett en general som skall leda våra trupper. Och utrustat honom med lämplig utrustning. En utrustning vars färgkod även markerar att han är vår ledare. Ifall någon skulle glömma det.
Nu kör vi.
Jag har slutat att kolla på den vanliga klockan med timmar och minuter. Det är en ny tideräkning som pågår i mitt liv just nu. Jag har nämligen en helt egen mat- och sovklocka. Som Skalman i Bamse, ni vet. När den signalerar mat så är det bara att duka upp. När den signalerar sömn så är det bara till att sova. När den signalerar vakentid så är det bara till att vara vaken.
Ni förstår nog redan att det är Knådden jag talar om. Knådden är min alldeles egna mat- och sovklocka. Ibland går den i takt med den övriga världens dygnsrytm. Ibland inte. Men det är ingen idé att reta upp sig över det. Det är bara att flyta med och följa mat- och sovklockan för bästa välmående.
Och det finns viss charm att tvingas upp medan mörkret fortfarande ligger kompakt utanför fönstret. Ha en lekstund framför spisen i köket medan frukostgröten puttrar ikapp med vedens sprakande. För att någon timme senare somna tillsammans under en filt på soffan, medan den uppgående solen ger himlen en färgprakt av sällan skådat slag.
För övrigt så kan alla som har en smart telefon skaffa sig en egen mat- och sovklocka i klassisk Skalman-stil. Kolla här! Det finns då tamejsjutton allt som app nuförtiden. Ja, utom toapapper då. Vad jag vet.
Nu är det sovtid. Bäst att nyttja den innan den ändras om till vakentid. Godnatt.
Idag bjuder jag er Dagens webbfråga. En riktig kluring och därför erhåller ni även tre olika alternativ.
När är det mest troligt att en 4-månaders bebis bajsar så det är bajs långt upp i armhålorna och upp på magen?
A) När bebisen är hemma i hemmets trygga vrå med båda föräldrarna som båda är pigga, mätta och glada och där alla möjligheter finnes till att göra rent både bebisen och tillhörande attiraljer.
B) När bebisen är hos en barnvakt som gladeligen tar sig an utmaningen eftersom det är ju så roligt att ha en så söt bebis på besök. Och det finns ju alltid tvättmaskin.
C) När bebisen är med sin hungriga mor i mataffären en torsdageftermiddag och ungefär halva inhandlingslingslistan är avklarad och affären ej erhåller toalett med skötbord.
Fundera på den ni.
Det är vintertider här uppe på vår lilla kulle. Nere i byn var det slask, men här ligger snön vit över taken och bara Knådden är vaken.
Så idag har vi haft möjlighet att testa däcken i vinterföre. Det är ju sånna där 4-säsongsdäck, ska funka både sommar och vinter. Och det stämmer nog. För de hade bra grepp i kurvorna, inte sladd en enda gång. Relativt kort bromssträcka och bra grepp i uppförsbackarna.
Visserligen är det väl mina skor som är avgörande i de fallen, men ändå. Dock är vagninställningen något för låg för att det ska gå bra att köra på oplogad väg. Men det är kanske tack vare den låga inställningen som den tar kurvorna så bra, vad vet jag. Hmmm…kanske går att sätta på ett plogblad framtill på vagnen….?
För övrigt är jag numera stolt innehavare av ett röjsågskörkort. Mer om det vid ett annat inlägg, för nu sitter jag här med den obligatoriska efter-tenta-huvudvärken och längtar mest till sängen. Men att virka en filur var ändå en ganska lyckad tentapluggtaktik. Uppenbarligen.
