Sommarvärme idag, så här i slutet av september. Jag som vardagen till ära hade klätt mig i stickad kofta och ribbstickade strumpbyxor. Och en kjol, såklart.
Ordentligt varmt.
Vevade ner rutan på bilen och lät fartvinden föra in doften av varm höstluft. Den är mer mustig än sommarens kraftiga lätthet och kalla höstmornars klara friskhet.

Solen värmde mot kinden och jag tänkte för mig själv att jag borde varit uppmärksam på att värmen skulle kämpa sig tillbaka. För om barometern står högt och det blåser ostlig vind, så blir oktober angenäm, nästan sommarvarm, som det stod i bondepraktikan vid höstdagsjämningen.
Håhåjaja – att jag aldrig lär mig.
Bilden är från veckan innan midsommar. Solen värmde, ängen var full av midsommarblomster och gruset krasade under mina lätta sommarskor. Sommar, sommar, sommar.