Jag har inte gett upp. Det är inget strul med datorn eller elektriciteten. Adventskalendern lever, men har för tillfället fått stå lite åt sidan. Eller snarare utsatt för lite senare publicering eftersom det finns andra saker som måste få gå först.

Som att få upp honom ur soffan. Få i honom mat. Få av/på honom kläder. Hjälpa honom över tröskeln. Skala mandariner. Och samtidigt försöka tämja det andra lilla vilddjuret också, och så en knäpp katt mitt i allt kaos som undrar vad som står på.

För den, i vanliga fall, outtröttliga snickaren är utslagen av något slags influensavirus. Maken till muskelvärk har jag aldrig sett, för han är inte typen som gnäller, inte ens när han är sjuk. Men när han inte klarar av att sätta sig ner själv, få av sig strumporna eller sätta på sig tröjan, eller ens har kraft i fingrarna till att skala en sketen mandarin – ja, då gör det ont.

Och Knådden förstår förstås att något inte riktigt är som det ska. Så här brukar det inte vara. Far brukar inte vara så där stilla. Han brukar inte ligga under ett täcke på soffan. Bäst jag hjälper honom att komma igång! tänker det omtänksamma lilla barnet för att sedan göra bomben från soffkanten och ner på den ömma filuren under täcket.
Och så fortsätter det. Men vi misströstar inte, vi skrattar åt eländet så att vi har träningsvärk i magen.

Men nu, nu äntligen kommer det, det 23:e  och näst sista rimmet i SlakatarStinas Adventskalender;

Rimmet är raderat av upphovsrättsliga skäl!

Imorgon kommer det sista rimmet att publiceras, sen är det bara att skicka in dina svar till forsbergkristina@hotmail.com
Mer information hittar du under fliken ADVENTSKALENDERN