Kategori: Familjeliv & Gemenskap (Sida 31 av 35)

Kvällsro

28 augusti, 2012 / SlaktarStina / 2 kommentarer

Kylan och mörkret börjar ta allt mer plats och jag kan inte förneka att jag tycker om det. Det ger en speciell lugn och ro när mörkret omsluter huset och elden sprakar i vedspisen. Det ger en känsla som är omöjlig att i ord beskriva. Och det är ingenting jag bara säger, utan det är precis vad jag har konstaterat här ikväll. För jag har hela kvällen letat efter orden som skall förmedla känslan till er, kära läsare, men inga ord jag finner gör den rättvisa. Den måste helt enkelt upplevas. Ni är välkomna hit närhelst det passar er.

Dagens husmoderstips

27 augusti, 2012 / SlaktarStina / Inga kommentarer

Om du, liksom jag, är för slö/slarvig/upptagen för att torka rent i micron direkt efter att du använt den, så ska jag nu ge dig ett värdefullt tips.

När du tycker att micron helt enkelt har blivit alldeles för skitig – alternativt att någon annan i ditt hushåll tycker att den har blivit alldeles för skitig efter att du har använt den – då finns det egentligen två alternativ. Ett alternativ är att börja se på det smutsiga som en form av minnesalbum. Jamen titta, där är lite tomatsoppa som jag värmde förra veckan, och där sitter ju en liten skvätt av den goda gröten! Det var härliga måltider det.
Det kan funka om det är du som tycker micron är för skitig, men funkar inte lika bra om det är någon annan i ditt hushåll som tycker att den är för skitig efter ditt nyttjande.

Ett annat alternativ är helt enkelt att göra rent micron, så lätt och smidigt som möjligt så klart. Eftersom det är detta alternativ som jag oftast måste ta till så har jag kommit på ett jättebra sätt. Du tager ett stycke skål med vatten och häller i en liten skvätt ättika. Ställ in detta i micron, kör ca 3 minuter på högsta effekt och låt skålen stå kvar en stund så vattnet får ånga runt lite. Sen är det bara att torka ur med trasa, minimalt med gnuggande utlovas!
Det svåra med det här alternativet är att komma ihåg att torka ur. Det har hänt ett x-antal gånger att jag öppnat micron för att ställa in något som ska värmas – och där står en skål med ättiksvatten som har kallnat. Då är det bara att börja om.

Ur ren arbetsmiljösynpunkt är det VIKTIGT att säkerställa att ingen ovetande hittar skålen med ättiksvatten och får för sig att dricka det. Det är inte hälsosamt. Sen låter jag det var osagt om hur hälsosamt det är att värma mat i microvågsugnen, för om det tvistar de lärde. Men jag tror att det iallafall är hälsosammare än att inte få i sig någon mat alls.

Gråt inte över spilld mjölk

24 augusti, 2012 / SlaktarStina / Inga kommentarer

På kläder, i soffan, på golvet, i sängen, på kuddar. Bröstmjölken hamnar överallt. Man skulle kunna tro att jag springer omkring och märker revir, men riktigt så är det inte. Men jag kan inte riktigt styra mjölkfrisättningen och det resulterar i att det hamnar mjölk lite överallt. Nu skulle man kunna tro att jag springer omkring spritt språngande naken här hemma, men det gör jag inte heller. För det är inte alltid mjölken kommer direkt från produktionen, så att säga. Ibland har den gått via mellanhänder i form av Knådden. Och ibland är det helt krasst så att han duckar när jag försöker rikta rätt. För det kan vara bra med tryck i juvren, nästan som en högtryckstvätt men med mjölk. Och vem vill ha en högtryckstvätt i munnen? Nej just det.

Hur som, all denna spillda mjölk har resulterat i att vi numera har utvecklat en handdukstrend vad gäller inredning. Handdukar överallt. På golvet, i sängen, i soffan, på kuddar, över axeln – allt i varierande färger. Det piffar upp, är praktiskt, lätt att variera och sprider en skön doft av bebisliv.

Jag tackar ödmjukast för de handdukar som har donerats för detta ändamål. Nu väntar jag spänt på att någon inredningstidning ska ringa och vilja göra ett banbrytande reportage om detta inredningstema. Än har ingen ringt, jag förstår inte varför.

Nytt syprojekt

22 augusti, 2012 / SlaktarStina / 2 kommentarer

Så här mitt i natten sitter jag uppe som en liten tomtenisse i sin skaparverkstad och pular på mitt nya syprojekt. Som vanligt avslöjar jag inte vad det ska bli förrän det är klart, så ni kan gissa på bäst ni kan.

Men det blir ju ett lapptäcke, säger ni. Men ack vad ni bedrog er. För den del ni ser på bilden är 414cm lång och jag har inte tänkt göra ett täcke som täcker hela sovrummet. Nej, det ska bli något helt annat och det bästa är att jag kunde ta rätt på lite tygrester, en oanvänd sjal och en trasig duk som jag hade liggande.

Men nu ska jag plocka ihop min lilla skaparverkstad och bli mjölk-ko istället. Godnatt.

Knas-Katten och filten

21 augusti, 2012 / SlaktarStina / 1 kommentar

Knas-Katten har känt sig något orättvist behandlad här i familjen de senaste månaderna. Det började med skötbordet, men där gjorde vi ändå en fin överenskommelse.

Men sen har Knas-Katten fått bevittna hur vi införskaffat den ena mysiga sovplatsen efter den andra, men ändå nekat honom att få ligga där. Först kom spjälsängen. Sen var det barnvagnen, bilstolen och baby-sittern. Därefter har det kommit massa mjuka täcken, kuddar och filtar. Och hela tiden detta ständiga nekande, utan att katten har förstått varför.
Men sakta har det gått upp för honom, att alla dessa mysiga sovatrealjer var ämnade för den nya familjemedlemmen – Knådden. Varför ska han få så mycket mysiga saker och jag ingenting!? har han gjort uttryck för i sann storebrorsanda.

Så vi beslutade att den virkade bebisfilten, som jag lade ner min själ i under hela 9 månader, den får bli en kattfilt Så nu har Knas-Katten fått sin alldeles egna sovfilt, till hans stora förnöjelse. Och han är mycket noga med att ingen annan får använda den. Men vem skulle ens våga försöka?

Vaggvisa

20 augusti, 2012 / SlaktarStina / 2 kommentarer

”Sov mitt lilla hjärta
roligt i din bädd
inte vara ängslig
inte vara rädd

Ty i svarta vatten
över skog och mark
över vida vatten
vaktar farbror Stark…”

Om kvällarna här ute i skogen får Knådden bekanta sig med den svenska musikskatten, enligt min mening. Det är inte ABBA. Och inte Kent. Och heller inte Jussi Björling eller Sabbaton.

Men svenska visor, det är grejer det. Ikväll, till exempel, har vi poppat Allan Edwall. Igår var det Sofia Karlsson som sjöng Dan Andersson. Imorgon kanske vi ska festa till det med lite Cornelis Vreeswijk. Det är ju ändå tisdag.

Kanske är jag lite lillgammal. Kanske är jag lite trist och tråkig. Kanske har jag bara inte hittat dem i min generation som hyser samma förkärlek till svenska visor. Oavsett.

Nu har jag min chans. Min chans att påverka framtida generationer att verkligen uppskatta dessa kulturella guldkorn. Eller så får det motsatt effekt, man kan ju inte veta säkert. Men jag tar min chans. Min chans att dela denna musikaliska förälskelse med någon som tar sig tid att verkligen stanna upp och lyssna och njuta. Eller ja, rent krasst så har ju Knådden inte riktigt något val än. Han är ju beroende av mig oavsett om han vill byta musik eller gå ut ur rummet. Men han somnar då så gott till visorna varje kväll, så så förfärligt illa kan det ju faktiskt inte vara.

Rosa provokation

18 augusti, 2012 / SlaktarStina / 2 kommentarer

Det här väcker känslor, mina damer och herrar. En pojke med en rosa napp. Så förskräckligt, stackars pojk!

Men jag kan meddela er att pojken i fråga mår bra och tycker om sin napp. Han ger blanka fan i vad den har för färg. Just nu iallafall. Men med tanke på omgivningens reaktioner, så kommer han nog vägra färgen rosa om ett par år. Oavsett om han tycker den är fin eller inte.

Och åter igen har en generation fått lära sig att pojkar är blå och flickor är rosa. Jag som trodde att en färg var just bara det – en färg.

Det roliga i kråksången är att hans rosa napp inte ens är ett medvetet val för att provocera från vår sida. Vi behövde en napp och den nappen som fanns hade färgen rosa. Mer var det inte med det. Trodde vi.

Men en rosa napp till en pojke väcker känslor. Hos vuxna. För än är det inget barn som har reflekterat så pass över färgen, att de har tyckt det varit värt att kommentera den. Det kan bero på att de ännu inte lärt sig uttrycka sina tankar i klara ord. Eller så beror det på något annat som de ännu inte har lärt sig. Vad vet jag.

Tillbaka till vardagen

12 augusti, 2012 / SlaktarStina / Inga kommentarer

Jag vet att det är många som denna söndagskväll möter nattens mörker med en gnutta ångest. Semestern är över och nu ska man tillbaka till jobbet. Tillbaka till vardagen.

Men vardagen är icke bara att förakta. Det finns något fint i den. Den utgör ändå majoriteten av våra liv. Kanske kan man tillochmed säga att det är vardagen som är vårt liv, hur den än ser ut. Och är den då så odräglig att man knappt står ut, ja då kanske man ska fundera på vad man själv kan göra för att få det lite behagligare.
Vissa saker kan vi ändra på, andra inte. Men man kan alltid göra något. Stort eller smått. Som att byta ut jordgubbssylten på gröten till blåbärssylt. Eller säga upp sig från jobbet. Kanske avsluta en relation. Eller påbörja en ny. Eller helt enkelt sluta dammsuga.

För vardagen är föränderlig. Ibland till följd av medvetna val. Ibland till följd av livets egna gåtfulla nyckfullhet. Men det pågår alltid en förändring, om än så sakta att vi knappt märker det. Tänk dig själv hur din vardag såg ut för 10 år sedan, är den precis som idag? Nej, tänkte just det.

Vardagen har precis börjat här i skogen, för nu är det slut på semestertider och då är söndagskvällarna som de brukar vara, men ändå inte. För i soffan snusar Knådden. Och jag ska inte stämpla in för ännu en 40-timmarsvecka imorgon. Nu är det dygnet-runt-tillgänglighet som gäller, som mor och husmor. Det kommer nog säkerligen bli slitit emellanåt. Men vad gör det när lönen är miljoner gånger bättre.

En mer naturnära dinglis

9 augusti, 2012 / SlaktarStina / 1 kommentar

Ni har alla säkert sett de där sakerna som hänger och dinglar i suffletten på barnvagnar? De kallas uppenbarligen dinglisar, har jag nu lärt mig. Vanligtvis brukar de bestå av mjukisdjur i form av elefanter, lejon, giraffer eller någonting liknande.

Aningen opedagogiskt tyckte vi och byggde oss vår egna. Jag menar, vem i detta land har elefanter och lejon direkt utanför husknuten och behöver lära barnet att känna igen dessa under de första levnadsåren? Nej, tänkte just det.
Så vi tog en tallkvist och en rönnkvist och satt i suffletten, så att Knådden nu kan lära sig skilja mellan löv- och barrträd. Ekologisk, naturnära, miljövänligt, pedagogiskt och högst unikt. Billigt var det också.

Stackars barn, tänker ni nu. Men ni kan vara lugna, pinnarna i suffletten är inte en ny typ av dinglis. Det är resultatet av en fyndig man som är orolig för att det det droppar in regnvatten på hans son. Några pinnar och vips, så har regnskyddet fått en liten skärm som motverkar att det droppar in i vagnen. Man tager vad man haver, så att säga.

Superdrycken för kroppsbyggare

7 augusti, 2012 / SlaktarStina / Inga kommentarer

Det finns otaliga drycker och preparat på den kommersiella marknaden som utlovar muskeltillväxt och styrka. Det är proteindrycker, chokladkakor, piller och jag vet inte allt.

Så det är oerhört fascinerande att, efter en 5-veckors period, kunna konstatera en viktuppgång på ca 60% och en längdökning på ca 10% – genom att enbart dricka bröstmjölk! Mjölk som min kropp har producerat! Fantastisk.

Överväger om jag ska sälja överskottet dyrt till alla dessa kroppsbyggare. Men jag vet inte… om jag själv skulle få samma effekt av att dricka bröstmjölk så skulle det innebära att jag om fem veckor skulle väga drygt 100kg och vara 180 centimeter lång. hmm… Det är nog bäst att bröstmjölkens hemligheter inte släpps lös på den kommersiella marknaden, för då har vi snart massa jättar som promenerar omkring här på vår planet.

Bättre att ge till dem som verkligen behöver växa. Men erkänn att det är häftigt!