Jag är numera tvåbarnsmamma och därmed icke-gravid – HURRA! Som ni vet så är jag inte särskilt förälskad i det välsignade tillståndet som uppstår när jag som kvinna helt plötsligt blir en havande kvinna. Jag är då helt enkelt inte mig själv, varken fysiskt eller mentalt. Men till min stora glädje och lycka, har jag nu fått återgå till den bättre versionen av mig själv igen och då med ytterligare en härlig familjemedlem – vårt älskade lilla Pyre!

För er som nu vill ha en detaljerad och spänningsfylld förlossningsberättelse, så ska jag göra er besvikna. Det hela var fullständigt actionbefriat.

Knådden hade precis somnat för natten när jag utan förvarning kände att vattnet gick. Medan jag ringde till förlossningen så började M att frenetiskt städa bakom spisen. En helt naturlig reaktion i sammanhanget. Så han fick fortsätta med det medan jag packade i ordning väskan med matsäck och ringde efter barnvakt. Lagom tills köket var skinande rent och huset dammfritt, så anlände barnvakten och vi tog bilen in till förlossningen. Vi stannade till på en välkänd hamburgerrestaurang och intog den största menyn som fanns att tillgå. Vis av erfarenhet från min fösta förlossning, tänkte jag inte äntra BB hungrig. Det var ett klokt beslut, för orken fanns, hungern uteblev och på förmiddagen därpå så fick vi äntligen hålla om vår lilla trollunge.

Med en hårkalufs i klass med Elisabet Höglund, blåa ögon och ett finurligt litet leende så har hon tagit både oss och sin storebror med storm. Till och med Knas-Katten uppvisar en högst kärleksfylld inställning till denna nya lilla varelse. (Vilket även kan bero på att hon bidragit till ett ökat utbud av diverse mysiga sovplatser, vad vet jag.)