Det är sommar, det är varmt. Det är fantastiska sommarkvällar. Men vi brukar oftast sitta inne och svettas, medan de djupa dofterna vibrerar utanför fönstret.

Förklaringen är enkel – knott. Knott till förbannelse. Du har ungefär 30 sekunder på dig när du stiger utanför dörren innan den gråa dimman av dessa små, vedervärdiga, köttätare gör dig galen. Men ibland. Ibland händer det. En varm bris sveper genom träden och knotten är bokstavligen bortblåsta. Magi uppstår.

Ikväll är en sådan kväll. När solen gömmer sig bakom grantopparna, luften är ljum och vi kan ligga ute på gräsmattan och svalka oss efter en svettig dag. Ligga där och titta på svalorna som far mot den molnfria himlen, höra ljuden som utgör den naturliga tystnaden och känna hur den svettklibbiga huden blir sval igen.

Känslan som infinner sig hoppas jag att alla människor någon gång får känna. En lugn glädje som signalerar till varje cell i kroppen att det är precis här jag ska vara. Just precis här, precis nu, precis som det är.