Kategori: Ord & Tankar (Sida 19 av 20)

Restaurera eller kasta

6 september, 2012 / SlaktarStina / 1 kommentar

Det är konstigt det där med favoritkläder som man sliter hål i. Helt plötsligt tror man att de inte syns om man inte låtsas om dem. Och det kanske de inte gör heller, eftersom ingen säger någonting. Men en dag kommer man själv till insikt om att så där kan jag ju inte gå omkring och se ut. Då är det dags att välja vilken väg man ska gå; kasta eller restaurera.

Som ni ser på bilden har jag kommit till det vägvalet med mina favoritstrumpbyxor (kan även kallas kalasbyxor om ni tillhör den generationen). Eftersom jag i början av året restaurerade ett par långkalsonger med god framgång, så övervägde jag det valet länge. Men ack, jag måste inse mina begränsningar. Så efter moget övervägande hamnade de i soporna, då jag inte kunde komma på något annat användningsområde heller. Men det var med en liten tår i ögonvrån, för nu får jag gå barbent hela vintern. Eller så får jag börja använda något av alla de där andra paren som ligger i garderoben. Får se hur jag gör.

Det är nästan så man kan likna det med en relation som inte är fullständig; restaurera eller släng. Och väljer men då det sista alternativet, ja då kan man behöva en liten stund för sig själv innan man kan gå vidare.

Herregud. Det är ett par strumpbyxor jag pratar om. Dags att gå och lägga sig.

Vaggvisa

20 augusti, 2012 / SlaktarStina / 2 kommentarer

”Sov mitt lilla hjärta
roligt i din bädd
inte vara ängslig
inte vara rädd

Ty i svarta vatten
över skog och mark
över vida vatten
vaktar farbror Stark…”

Om kvällarna här ute i skogen får Knådden bekanta sig med den svenska musikskatten, enligt min mening. Det är inte ABBA. Och inte Kent. Och heller inte Jussi Björling eller Sabbaton.

Men svenska visor, det är grejer det. Ikväll, till exempel, har vi poppat Allan Edwall. Igår var det Sofia Karlsson som sjöng Dan Andersson. Imorgon kanske vi ska festa till det med lite Cornelis Vreeswijk. Det är ju ändå tisdag.

Kanske är jag lite lillgammal. Kanske är jag lite trist och tråkig. Kanske har jag bara inte hittat dem i min generation som hyser samma förkärlek till svenska visor. Oavsett.

Nu har jag min chans. Min chans att påverka framtida generationer att verkligen uppskatta dessa kulturella guldkorn. Eller så får det motsatt effekt, man kan ju inte veta säkert. Men jag tar min chans. Min chans att dela denna musikaliska förälskelse med någon som tar sig tid att verkligen stanna upp och lyssna och njuta. Eller ja, rent krasst så har ju Knådden inte riktigt något val än. Han är ju beroende av mig oavsett om han vill byta musik eller gå ut ur rummet. Men han somnar då så gott till visorna varje kväll, så så förfärligt illa kan det ju faktiskt inte vara.

En liten paus.

12 juli, 2012 / SlaktarStina / 1 kommentar

I mitt huvud har det funnits så många inlägg som jag vill skriva, men som ni har märkt har det blivit en liten paus här på bloggen. Tidsbrist? Ja, kanske. Vi har ju av förståeliga själ, haft en hel del besök den senaste tiden och fler lär det bli. Alla vill träffa vår lilla Söt-Göte och jag kan inte klandra dem. Han är ju det finaste som finns.

Sen har det ju tillkommit en del uppgifter här i hemmet i form av blöjbyte och matning. Och vissa andra sedan tidigare befintliga hushållssysslor har ökat i omfattning, då tvättmaskinen går som aldrig förr.
Men när jag sen läser att barn i den här åldern sover 16-20 timmar per dygn, så undrar jag vad i hela friden jag göra av alla timmar som han faktiskt inte är vaken. Framför allt när vi faktiskt är två stycken vuxna som är här hemma och hjälps åt med de uppgifter som finns.

Så jag har inte kunnat låta bli att göra en liten tidsstudie över våra dagar. Tid är ju som bekant något som passerar och som aldrig kommer tillbaka. Därför av största vikt att den utnyttjas väl. Så sakta men säkert har det klarnat vart alla de där timmarna smiter iväg. Och samtidigt har jag blivit säker på att vi använder våra timmar på bästa sätt. För vi bara sitter och njuter av den här åsynen och försöker insupa att det här är på riktigt.

Men jag har för avsikt att fortsätta skriva här på bloggen, och det med lite mer intensitet än det varit de senaste veckorna. Men allt har sin tid och jag vill passa på att jag känner mig smickrad av att ni är så många som, trots dålig uppdatering, fortsatt att kika in. Fortsätt med det, för jag har så många funderingar och saker som jag vill berätta om, ni kommer inte bli besvikna!

En fantastisk midsommar.

29 juni, 2012 / SlaktarStina / 4 kommentarer

Jag ber om ursäkt för den dåliga uppdateringen här på bloggen den senaste tiden. Men vi har haft fullt upp med att fira midsommar och sen att återhämta oss efter sviterna därav.

Det har varit en mycket speciell midsommar men som ändå innehållit majoriteten av det en midsommar brukar innehålla. Vi har ätit midsommarmat, berusat oss och dansat ringlekar runt stången. Det har varit sena och ljusa nätter, glädje och lycka, nya bekantskaper. Det har varit en intensivt och varje timme av midsommarhelgen har utnyttjats till fullo, inte mycket sömn. Men sen är det ju midsommar bara en gång om året också.

Och det visade sig bli en blöt midsommarafton, trots att väderprognosen för en gångs skull förutspådde torr väderlek. Och torr väderlek var det ju, för solen strålade över den daggfuktiga skogen och blomsterängarna, när jag tidigt på morgonen vaknade till fåglarnas glada kvitter. Vilken fantastisk midsommarafton det kommer bli, hann jag tänka innan det rikliga vattenflödet började. I sängen.

Så istället för att göra i ordning oss för att gå på bröllop, så fick vi göra oss i ordning för att åka till BB och där tillbringade vi sedan hela midsommarhelgen. Så sill, grillat och jordgubbar byttes till halvkokt potatis, vattning brunsås och kalla biffar. Och istället för en öl och små grodorna så tog jag lite lustgas och så trampade vi några varv runt droppställningen.

Vi höll igång långt in på midsommaraftonens småtimmar och ljuset hade börjat återvända när tröttheten blev övermäktig. Vi fick hjälp till att få ett par timmars sömn och sen fortsatte midsommarfirandet dagen därpå. Glädjen och lyckan sprudlade när vi klockan 23.44 på midsommardagen fick göra oss bekanta med den här lilla krabaten.

Så känslan var rätt när jag vaknade tidigt på midsommaraftons morgon. Det blev en fantastisk midsommar.

Att curla katten

31 maj, 2012 / SlaktarStina / Inga kommentarer

Jag skäms lite för att erkänna det. Men jag tror att jag curlar Knas-Katten. Han har varit ensam hemma en natt nu, och sanningen slog mig häromdagen när jag inför detta ringer till PlåtStina.

– Vi blir borta ett dygn och jag tänkte höra om du kan gå förbi och kolla om Knas-Katten vill gå in på kvällen?
– Ja, självklart!
-Visserligen har han varit ute dygnet runt de senaste nätterna och inte velat gå in… Men det skulle ju bli så dåligt väder och så…. Så ifall att han vill gå in så vore det väldigt snällt om ni ville kolla det.

Herregud. Det är en utekatt. En utekatt som har flertalet lador att söka skydd i om det blir dåligt väder. Och miljontals råttor att äta. Han klarar sig uppenbarligen ett dygn ute, eftersom han valt det själv de senaste dagarna. Men ifall han vill gå in och sova i sängen istället…. så vore det ju snällt…

Det är en bortskämd katt. Och jag får nog villigt erkänna – jag är en curling-matte.

Älskade mamma!

29 maj, 2012 / SlaktarStina / 3 kommentarer


Fotograf: Mathias Wadstedt

Som bekant var det Mors-dag i helgen. Jag är inte så engagerad i denna typ av hitte-på-dagar, då jag tycker att man bör och ska visa sin eventuella uppskattning när som helst under året. Inte påtvingat. Och definitivt utan kommersiella intressen i form av ”jag måste köpa någonting, det är ju…….-dag idag.” Men andra får hålla på bäst dom vill, det finns ju en fin tanke bakom.

Oavsett. Det här är jag och min mamma. Bilden är tagen för ett par år sedan då hon hälsade på under Dansbandsveckan i Malung.

Jag är stolt över min mamma. Hon är ett rejält fruntimmer, bull-mor, bästa vän, trogen supporter, hjälpreda och kunskapsbank på samma gång. Som ett Kinder-ägg – men tusen överraskningar istället för tre.
Hon har antagligen skjutsat mig x-antal varv runt jorden genom åren – på träningar, till kompisar eller för att jag helt enkelt ville hem. Alltid, oavsett vilken tid det var på dygnet.
Hon har tålmodigt lyssnat på tonårskatastrofer, livsfunderingar, idéer och högst vardagliga tankar. Det är faktiskt ett under att inte hennes öron har ramlat av. Men i alla fall när jag kollade sist, så sitter de fortfarande kvar och lyssnar fortfarande lika tålmodigt. Oavsett om det handlar om livets mirakel, sorger eller vardagslunken.

Och när jag seglar omkring på livets hav i min lilla jolle, så har mamma alltid funnits där som det moderskepp hon är. Jag har fått bestämma min egen kurs, klarat mig igenom både stormar, dimma och solsken men alltid med tryggheten att moderskeppet finns där. Om jag behöver guidning, stöttning, social samvaro eller extra proviant. En stor trygghet med andra ord.

Och när jag nu själv står inför utmaningen att bli mor och tankarna rusar iväg i ren panik om hur i hela friden jag ska göra för att vara en bra mor – då behöver jag bara tänka på hur min mamma har varit och hur hon är, för där har jag svaret. Svårare än så är det inte.

Vikten av snygga accessoarer

25 maj, 2012 / SlaktarStina / 1 kommentar

Jag har tidigare berättat för er om vikten av snygga accessoarer till den havande kvinnan. Påtalade även för M att det stod i boken att det var viktigt med snygga accessoarer och att han kanske kunde bidra till den delen. Hann nappade direkt!

– Accessoarer…. kanske en målarpensel eller en stiftpistol? Det är ju fina och användbara accessoarer.

Ibland så förstår han inte riktigt, men det är väl kanske så med mansfolk. Jag vill ju som kvinna ha något dyrt och vackert som nästan ingen annan har. Något som får andra att sukta av avund. Något som framhäver min skönhet utan att ta över.

Och därför spatserar jag nu runt här hemma med en äkta Jonsered i min hand. Ska det va, så ska det vara äkta vara. Inga billiga piratkopior här inte.Snyggt, viktigt och praktisk. Ifall jag behöver såga i något. Eller fälla ett träd. Dessutom klär den mig. Ser ni hur färgen framhäver nyanserna i mina ögon? Dessutom matchar den nagellacket.

Råd till den havande kvinnan

20 maj, 2012 / SlaktarStina / 2 kommentarer

Damer och herrar, låt mig få delge er ett utdrag ur den eminenta boken ”Ett barn blir till”, fjärde upplagan från 1971. Boken är författad av Axel Ingelmans-Sundberg och Claes Wirsén. Bilderna är tagna av Lennart Nilsson.

”Till slut är det ännu en fråga som bör diskuteras, hur mamman skall klä sig nu när det börjar märkas att hon är i väntas dagar och fram till förlossningen. Vad skorna beträffar är det inte bra att gå med för höga klackar, det blir för stor påfrestning för ryggen. En klackhöjd på 3-4cm är lagom. (…) Sedan är det viktigt att även för övrigt sköta sitt utseende, tvätta håret ofta, vårda händerna, ha snygga accessoarer. Det var allt för denna gång. Glad vandrar den blivande mamman i väg till jobbet, hushållet och väntan.”

Så nu har jag tvättat håret, smörjt händerna och målat naglarna. Ska säga till M att han lär köpa lite snygga accessoarer till mig eftersom det är viktigt! (Dock oklart för vem och varför det är viktigt.)
Ett problem återstår dock. Vart finner jag ett par skor med klackhöjd 3-4cm och som funkar på grusväg, längs skogsstigarna och inte minst när jag ska gå över den nygödslade åkern med kompostavfallet? Hmm… får klura på den.

Den fantastiska kroppen.

25 mars, 2012 / SlaktarStina / Inga kommentarer

Kroppen är vårat verktyg till livet. Det är genom den vi kan känna, älska, lukta, smaka, sjunga – allt det som vi varje dag gör och som tillsammans utgör Livet. Oavsett vilken form vår kropp har så använder vi den utefter bästa förmåga till att leva det liv vi lever.

Benen gör att du kan gå dina morgonpromenader i skogen. Eller dansa hämningslöst. Oavsett om de är välsvarvade, mulliga eller muskulösa. Näsan med tillhörande nervsystem möjligör att du kan njuta av de första sommardofterna. Spetsig, uppåtriktad eller brutalt stor – formen är av mindre betydelse när du ska snusa in den söta doften av en liten bebis. Eller en knasig katt. Formen på mage, höfter och rumpa har ingen betydelse för att du ska kunna känna närheten från en annan människa. Eller för att du ska kunna skratta tills tårarna sprutar och magen krampar. Glädjen finns inte i formen.

Ibland går kroppen sönder eller blir sjuk. Det brukar vara först då vi inser vilken betydelse ögonen, fötterna, en arm, hjärtat eller tarmsystemet har för att vi ska kunna leva det liv vi vill. Så låt inte någon banka i dig sådanna dumheter som att din kropp borde se ut på något annat sätt. Kroppen är vårat verktyg till livet och formen är av mindre betydelse för att du ska kunna leva ett lyckligt och innehållsrikt liv. Utefter dina värderingar.

Så släng alla veckomagasin och bantningspreparat. Din kropp är fantastisk! Så ta för guds skull hand om den. Som sagt – den är ditt verktyg till livet.

Tack Konstgrepps-Karin för ett viktigt inlägg om att skapa sin egen verklighet.

Lantlig renovering

1 februari, 2012 / SlaktarStina / 1 kommentar

Jag tänkte göra ett inlägg till den lantliga-renovera-och-inred-ett-gamalt-hus-blogg-trenden som är ganska poppis nuför tiden.

För att bryta floden med bilder som flödar av vitt, lite pastellfärgade rosor och vackra kvinnor i förkläden, så bidrar jag med följande bild från vår renovering. En svettig och dammig SlaktarStina som knackar och bilar loss murbruk. Inte för att jag föraktar vackra kvinnor i förkläden, omgivna av pastellfärgade rosor i en värld av vitt, för det gör jag inte. Det är vackert och ser ytterst gemytligt ut. Jag brukar själv spatsera runt med förkläde ibland, tro det eller ej.

Men man ska inte glömma att det finns andra delar i en renovering. Allt det jobb som ger grunden för allt det vackra som kommer sen. Så varför ser man så sällan bilder på grovjobbande kvinnor?
Antagligen för att det inte är lika säljande som en kvinna i förkläde i ett nyrenoverat kök. För jag vill inte tro att det är männen som gör grovjobbet. Och jag vill inte tro att man brukar hoppa över grovjobbet heller. Båda alternativen är skrämmande, så vi får hoppas att det är det första, även om det inte heller är så bra. Så mer bilder på grovjobbande kvinnor!