Livskraft i samspel

Maj, maj, maj – du vildsinta fors!

Som vanligt så dundrar Maj månad in som en storm och allt fokus går åt till att hålla sig på rätt köl. Det är som att befinna sig i en liten kajak i en vildsint fors. Det bästa vi kan göra är att andas, behålla lugnet och metodiskt beta av vad som behöver göras. Ett padeltag i taget. Målmedvetet parera de krafter som hotar oss att stjälpa. Blicken framåt, men tankarna i nuet. Gör vad som behöver göras. För tids nog så lugnar forsen ner sig. Det blir mer stillsamt. Men först måste vi ta oss igenom det här utan att stjälpa.

Just nu sätter vi stängsel för allt vad vi är värda, och lite till. Vi har fått möjlighet att beta några nya områden den här säsongen och det är väldigt tacksamt. Men det är en hel del jobb som behöver göras innan djuren kan släppas dit. Gräset växer, djuren har börjat beta, och det står inte på förrän hagarna behöver vara klara. Hade det inte varit för den målmedvetna Millimetermannen, så hade vi aldrig rott det här i hamn. Det gör vi, tillslut. Men vi längtar efter en stabilitet som handlar om att inte behöva slå upp nya stängsel varje vår.

Kalvningen är snart avklarad, bara fyra återstår. Och lamningen har precis börjat. Och kvickroten växer fint i odlingarna, och det är matcher och tävlingar och försäljningar och läxor och mitt i allt så ska vi äta också. Sova en stund. Och så kom värmen, och någon har växt ur sina shorts och sen krånglar bilen och hunden blev halt och sen blev jag halt och det ska svaras på mail och sen var det dags för djurkoll igen.

Och det är då allt det där splittrade sammanfogas till en helhet. Det är där kraften samlas, fokuseras och glöden känns som tydligast i bröstet. Det är då adrenalinet kickar in och leendet sprids över ansiktet. För det är rätt fint att befinna sig i just den här forsen ändå. Den bästa tiden är nu, även om den är förbannat hektisk.

Och ändå tog jag beslutet att tacka ja när Omställningsnätverket frågade om jag ville rodda deras konto under ett par veckor, med lite fokus på matberedskap. Att skriva där är utvecklande, roligt och tvingar mig till att göra plats för skrivandet. Jag tänker att det ska slå över hit till bloggen, bara jag avslutat mitt uppdrag där. Vill ni följa vad jag skriver om där, så finns det här.

Men nu behöver jag åka och kolla om det kommer några fler lamm och kalvar. Leverera mat till Millimetermannen. Handla. Hänga tvätten…. ja, livet forsar på helt enkel.

1 kommentar

  1. Tommy Södetholm

    Tack Kristina för att du delar med dig. Det är så härligt att få läsa det du skriver. Så levande och tänkvärt 🍀

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

© 2024 Slaktarn´s Gård

Tema av Anders NorenUpp ↑