Det händer mycket i odlingarna. Lite för mycket för att jag ska hinna dokumentera allt så som jag vill. Främst så börjar spenaten, som jag sådde i slutet av februari, börja närma sig skörd. Vi är där och norpar ett litet krispigt blad nu och då, jag och min medhjälpare. Det är en speciell känsla, att knapra babyspenat i solskenet tillsammans.
Precis som det är en speciell känsla att en måndag morgon klockan 06.15, ligga på knä i två decimeter blötsnö för att byta om till vinterdäck. Den känslan hade jag för en vecka sedan. Men efter den här soldränkta dagen så är allt glömt och förlåtet. Nu måste våren vara här.
Morötterna som satts i kallbänk börjar också gro, och idag passade vi på att plantera om några kålplantor. Och det är en härlig känsla att få gräva ner fingrarna i jorden, och känna solen som värmer mot ryggen. Det är som att hjärtat tar en lättnadens suck och livet tinar fram igen.
Lämna ett svar